Därför blir du utbränd av ditt privatliv
Bild från sommaren 2018, ett halvår innan jag blev utmattad och sjukskriven.
Var du också en av dem som tänkte så? Att utbrändhet det är något som händer medelålders kvinnor som har jobbat ihjäl sig. Typ duktiga flickor som tagit på sig för mycket och därför gått in i väggen? Så tänkte jag i alla fall. Det var ju inte något som kunde hända mig. Jag var ju herregud ung och odödlig. Helt ovetandes om vad som väntade mig – att jag skulle gå in i väggen som 20-åring.
Jag fick lära mig den hårda vägen. För när jag väl var inne i mörkret, väggen, utmattad – allt det där, förstod jag att utbrändhet inte alls är vad jag trodde att det var. Att jobba för mycket, ja absolut det kan leda till utbrändhet, men ingen talar någonsin om allt det där andra. Det som är livet. Det som pågår runtomkring oss hela tiden, men som vi inte kan styra så mycket över. Livet händer. Det drabbar oss mer eller mindre. Och det kan hända vem som helst. Ja, till och med de unga och odödliga.
Emotionell utmattning. Det tog några månader innan jag förstod att det var det som hade drabbat mig. Visst jag hade jobbat mycket, men i mitt fall fanns det så mycket mer som också hade påverkat mitt mående. Emotionell utmattning är precis vad det låter som. Hur privatlivet och vårt känslosystem också påverkar oss. För så här är det – vad som helst kan bränna ut dig om det blir för mycket. Hög anspänning, under lång tid utan återhämtning – det är receptet på en utmattning.
Det kan handla om att en person bär på sorg eller trauma, är orolig för sig själv eller någon i sin omgivning. Det kan vara någon som alltid håller ihop familjen eller kompisgänget. Det kan vara någon som ställer upp för omgivningen, men som själv inte blir lyssnad på eller får stöd av någon. Det kan vara en person som har en sjuk anhörig, som är i en destruktiv relation eller som lider av psykisk ohälsa. Det kan vara någon som är medberoende, som är ensamstående och som saknar att bli avlastad. Det kan också vara någon som har en oförstående chef eller kollegor, som upplever krav på ständig tillgänglighet i arbetet. Det kan vara person som jämför sig med andra. Det kan vara någon som känner sig stressad av samhällets ideal på den perfekta människan. Det kan vara någon som aldrig känner sig tillräcklig, någon som pushas mot sin vilja eller någon som inte känner sig sedd.
Allt det här är exempel på riskfaktorer. Saker som är en del av det liv vi alla lever, men som i för stor mängd bränner ut oss. Det handlar om balansen. Men till att börja med bara förstå att privatlivet också tar energi. Att vi behöver återhämta oss från våra vardagliga liv, från våra relationer och livssituationer. För det är ju så. Hög anspänning, under lång tid, utan återhämtning leder till utmattning.
Det finns en skam i det också, att vara emotionellt utmattad om man till exempel lever med någon som är sjuk. Tankar som att “man inte mår dåligt i jämförelse med den sjuka”, att “inte ska jag må dåligt när det här hen som är sjuk på riktigt”. Nästan som ett svek och otillräcklighet, en känsla av skam att någon annans olycka även ska göra dig sjuk. Världen är inte sådär enkel och tydlig, rättvis om man så vill. Det finns inget system för att den som är sjuk ska ha friska familjemedlemmar som räddar en. Det vore ju fint om det var så, men trauman påverkar även de anhöriga. Till exempel är det en person som får cancer, men det är en hel familj som drabbas. Samma sak med medberoende. Det är en person som till exempel har en beroendeproblematik, men det är en hel omgivning som drabbas. Att leva under sådana omständigheter, under lång tid, utan återhämtning kan leda till utmattning.
Kanske är det en person som arbetar halvtid, men som har en psykiskt sjuk närstående, alltid ställer upp och aldrig någonsin ser till sina egna behov. Det är också en person som kan bli utbränd. Det kan vara den där personen som alltid anordnar de bästa festerna, som sitter med i elevkåren och lever sitt bästa liv. Det kan hända vem som helst. Vi lever i ett samhälle som har skapat idealet av den perfekta människan. En person som ska klara livet. Som ska vara stark, snygg och smart. Som ska jobba och göra karriär, som ska ha familj och lyckade semestrar. Som ska ha roligt, men inte för roligt. Som ska vara bjussig, men inte för bjussig. Som ska ställa upp, vara en bra vän och aldrig klaga. Hur man gör det utan att behöva återhämtning, vet jag inte. Helt ärligt tror jag inte att det går. Om det inte är jobbet som bränner ut dig, så är det med största sannolikhet något annat. Hög anspänning, under lång, tid utan återhämtning leder till utmattning.
Som en påminnelse, notis och för sakens skull vill jag nämna att jag inte är utbildad inom ämnet, jag är ingen läkare, terapeut eller psykolog. Om du mår dåligt, eller tror att du kan vara påväg in i en utmattning, snälla sök hjälp. Vänd dig till din vårdcentral. Det finns hjälp att få och det går att bromsa innan det går för långt. Hög anspänning, under lång tid, utan återhämtning leder till utmattning.
Vill du läsa mer om utmattning och få konkreta verktyg för stresshantering och återhämtning?
Köp min e-bok “Utbränd: allt jag önskar att jag visste när jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom”.
